Read in | English | Español | Français | Deutsch | Português | Italiano | 日本語 | 한국어 | 简体中文 | 繁體中文 | Nederlands | Filipino | Русский | Svenska | Polski

Ny upptäckt om roll av socker i cellkommunikation

Published on May 9, 2006 at 8:26 AM · No Comments

Ett forskninglag från den Uppsala Universitetar har avtäckt en helt ny mekanism för hur kommunikationen mellan celler regleras.

Genom att fungera något liknande, limma, kan en bestämd typ av socker i förkroppsliga göra cellkommunikation effektivare och stimulera utvecklingen av nya blodkärl.

Upptäckten stenlägger långt för utvecklingen av droger för cancer och reumatism, till exempel. Studien publiceras på Maj 9 i det framstående förar journal över den Utvecklings- Cellen.

Blodkärl göras upp av rör som består av endothelial celler, serviceceller och membran i olika lagrar. Insidan av skytteln täckas med endothelial celler. Blod är den transporterade alltigenom förkroppsliga i blodkärl och att ge silkespapper med syre och nourishment. Att bära ut denna uppgift och för att bilda nya blodkärl är det nödvändigt att ha den nära kontakten och kommunikation mellan de olika cellerna och membranen av blodkärlen.

För att studie, hur cellkommunikationen reglerar den nya utvecklingen av blodceller ett forskninglag från utstuderade blodkärl för Uppsala Universitetar som är fullvuxna från foster- stemceller från möss. Vid genetisk ändring av stemcellerna kan dessa forskare nu visa att produktionen av sulfaten för sockermolekylheparanen är ett evig sanningkrav för bildandet av blodkärl.

”Gjorde Vi bruk av stemceller med två typer av genetiska ändringar. I första tog vi bort genen som producerar enzymet som behövs för socker, kedjar till röran som, olik tillväxt dela upp i faktorer. I den annan ändringen tog vi bort genen som producerar receptoren för tillväxten dela upp i faktorer VEGF (kärl- endothelial tillväxt dela upp i faktorer),” något att säga Lars Jakobsson.

Den första ändringen resulterade i celler med defekt heparansulfate och annan i cellerna som de inte-är kompetent att bilda receptoren för VEGF. Neither av dessa två typer av stemceller var kompetent att frambringa blodkärl på dess eget.

”Att främja studien rollen av heparansulfate i celler, framkallade vi en modellera som vi l5At de olika ändringarna för stemcellen växa i tillsammans. Den vände det under dessa villkorar ut cellerna var kompetent att frambringa raddablodkärl. Detta är högt överraska och spännande. Det ger oss med ny information om, hur olika celler kan meddela och stötta varje annan i att bilda olika organ i förkroppsliga,” något att säga Lars Jakobsson.