Cerebral skada och retinopathy av prematurity verkar att vara självständigt tillhörande med visuellt hjälpmedelförsämring bland förskole- barn, som var fött extremt för tidigt, enligt en rapport som Direktanslutet Först publiceras av Archives av Oftalmologi, en JAMA, Knyter Kontakt publikationen.
Retinopathy av prematurity (ROP; en synasjukdom i mycket för tidiga spädbarn) är ansedd det huvudsakligt orsakar av visuellt hjälpmedelförsämring i extremt preterm barn, however cerebral skada är också en orsaka av visuellt hjälpmedelförsämring (som ses ofta till som cerebral visuellt hjälpmedelförsämring) bland extremt preterm barn, enligt bakgrundsinformation i studien.
Att undersöka betydelsen av cerebral skada och retinopathy av prematurity för visuellt hjälpmedelförsämring i förskole- barn, som var fött extremt för tidigt förade Carina Slidsborg, M.D., från KöpenhamnUniversitetarSjukhus, det Glostrup Sjukhuset och Rigshospitalet, Danmark och kollegor en klinisk uppföljande studie av en Danskamedborgarecohort av barn.
De inklusive 178 extremt för tidiga barnen för författare (gestational veckor för ålder <28) som är födda mellan Februari 13, 2004 och Mars 23, 2006 och matchad, kontrollerar gruppen av 56 benämna-födda barn (gestational ålder 37 till veckor <42) i analysen.
Analys grundar, att globala utvecklings- underskott (en indikator för cerebral skada) och foveal sequelae (abnormalities som gäller liten fördjupning, ett litet område av näthinneansvariga för korvision) uppstod oftare i extremt preterm barn än i benämna-födda barn, och ökade med ROP-stränghet. Författarna grundar också att globala utvecklings- underskott, dämpar till sträng foveal abnormality, och ROP-behandling var självständigt tillhörande med visuellt hjälpmedelförsämring.
”Avslutningsvis, visar vi häri att, i Danmark, cerebral skada och ROP-sequelae är oberoende riskerar dela upp i faktorer för VA-förlust bland fött extremt för tidigt för förskole- barn och att närvaroen av cerebral skada är det primärt riskera dela upp i faktorer av tvåna,” författarna avslutar.
Källa: Arkiverar av Oftalmologi